Rationell läkemedelsbehandling

 

Utmaningar i samband med läkemedelsanvändning

Befolkningen i Finland åldras mycket snabbt i en internationell jämförelse. Åldringar kan ha flera långtidssjukdomar som avsevärt bidrar till att öka läkemedelsanvändningen. När läkemedelsmängden växer ökar risken för biverkningar och samverkningar av läkemedel. Redan var fjärde åldring uppskattas uppleva betydande biverkningar.

Onödig multimedicinering försämrar patientens livskvalitet och ger upphov till onödiga läkemedels- och vårdkostnader. Inte bara överanvändning utan även underanvändning av läkemedel kan vara ett problem.

Fenomen i samband med oändamålsenlig användning av läkemedel har beskrivits på ett heltäckande sätt både i den internationella och den nationella litteraturen. Trots den informationsmängd som undersökningar har producerat är problem i samband med patienternas läkemedelsanvändning även i dag mycket bekanta för alla anställda på enheterna inom hälso- och sjukvården.

Världshälsoorganisationen WHO uppställde en rationell läkemedelsbehandling som mål 1985. Detta avser att patienten ska få de rätta medicinerna vid rätt tidpunkt, använda dem på ett ändamålsenligt sätt och ha nytta av dem.

Verktyg för optimering av läkemedelsbehandling

Nedan presenteras beskrivningar av utvärdering av läkemedelsbehandling på olika nivåer. Dessa beskrivningar baserar sig på definitionerna i dokumentet Lääkepolitiikka 2020 (Läkemedelspolitiken 2020) (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2011:2). Beskrivningarna har bearbetats i det interprofessionella nätverket tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal.

I det vardagliga vårdarbetet varierar djupet och omfattningen av utvärderingen utifrån patientens behov. I praktiken görs utvärderingar i olika stora omfattningar. Dessa kan göras i olika sammansättningar av en eller flera representanter för de olika vårdyrken . I praktiken bör utvärderingsprocessen alltid samordnas med de lokala vårdprocesserna. Ofta har utvärderingarna lokalt getts nya namn. Vid utvärdering av läkemedelsbehandling är det allra viktigast att tänka på slutresultatet, det vill säga att patientens läkemedelsbehandling blir ändamålsenlig.

Målet med beskrivningarna av de olika utvärderingstyperna är att fastställa minimikraven för de olika utvärderingsnivåerna. När utförandet av en bestämd utvärdering antecknas i patienthandlingarna blir det lättare för vårdpersonalen, som deltar i behandlingen av patienten, att förstå vad miniminivån av patientens behandling har varit. Beskrivningarna fungerar som referensram för det lokala utvecklingsarbetet av verksamhetsmodellerna.

Beskrivningarna kommer att inkluderas i de nationella anvisningarna som ges i slutet av 2015. Kommentarer till definitionerna och beskrivningarna kan skickas per e-post till nätverkets koordinatorer.

Under processtadiet är beskrivningarna endast på finska, men de kommer att översättas till svenska i de nationella anvisningarna.

Identifiering av medicineringsproblem (pdf, på finska)
Uppdatering av läkemedelsförteckning (pdf, på finska)
Kontroll av läkemedelsbehandling (pdf, på finska)
Utvärdering av läkemedelsbehandling (pdf, på finska)
Helhetsutvärdering av läkemedelsbehandling (pdf, på finska)

Läs mer:

Publikationer: (på finska)

Kvarström K, Kalliomaa N, Blomqvist M, Hovinen M, Wollsten G-L. Potilaiden lääkityksen arviointi Kirkkonummen kotisairaanhoidossa. Sic! 2014; 2: 50–51.

Miettinen P, Kaarlonen L, Jaakkola-Anderson A, Zambrano J, Andelmin P. Vanhus kaatuu – onko lääkityksellä osuutta? Sic! 2014; 1: 52–53.

Laitinen K, Ronkainen M, Korhonen MT, Paasisalo A. Lääkeongelma voidaan tunnistaa terveyskioskilla. Sic! 2013; 4: 42–43.

Riukka L, Jaakkola N, Peltomäki P. Moniammatillista lääkitysten arviointia myös kotihoidon asiakkaille. Sic! 2013; 3: 47–48.

Ahonen J, Karjalainen M, Kuohukivi A, Ojala R. Pitkäaikaispotilaiden lääkehoidon järkeistäminen palvelukeskuksessa. Sic! 2013; 2: 40–41.

Mäntylä A, Kumpusalo-Vauhkonen A, Järvensivu T. Lääkkeiden käytön haasteet - ratkaisuja moniammatillisilta tiimeiltä ja kansalliselta verkostoltaSic! 2013; 2: 42–45.

Järvensivu T, Kumpusalo-Vauhkonen A, Mäntylä A: Lääkkeiden järkevän käytön kehittäminen moniammatillisissa tiimeissä ja verkostoissa. Dosis 2013; 29: 11–9.

Kallio S. Moniammatillinen yhteistyö ikäihmisten lääkkeiden käytön järkeistämiseksi verkostotyöskentelyn viitekehyksessä. Pro gradu-avhandling. Helsingfors universitet. 2014.