Rätt användning av läkemedel

 

Rätt användning av läkemedel består av flera faktorer. Innan man inleder användningen av ett läkemedel ska man ta reda på vilka omständigheter som är viktiga i användningen av just det läkemedlet.

Genom att vara aktiv och ställa följande frågor till en anställd inom hälso- och sjukvårdsbranschen kan du försäkra dig om att du får ut bästa möjliga nytta av ditt läkemedel. Samtidigt kan du undvika eventuella biverkningar av läkemedlet.

Passar läkemedlet för mig?

  • Är läkemedlet avsett för den åkomma som jag har?
  • Finns det något hinder för användningen av läkemedlet, exempelvis läkemedelsallergi, annan medicinering eller långvarig sjukdom? Speciellt lever- och njursjukdomar kan utgöra ett hinder för användningen av vissa läkemedel.

Hur mycket läkemedel ska jag ta?

  • En alltför liten dos ger inte önskad effekt. En alltför stor dos däremot kan orsaka biverkningar och till och med en förgiftning.
  • Läkaren ordinerar en individuell bruksanvisning för receptbelagda läkemedel. Bruksanvisningen limmas på förpackningen på apoteket.
  • Bruksanvisningen för ett receptfritt egenvårdsläkemedel finns i förpackningen.
  • Doseringen för barn fastställs utifrån barnets ålder och eventuellt även vikt.

På vilket sätt ska jag ta läkemedlet?

  • I allmänhet ska ett läkemedel sväljas, men det finns även läkemedel som doseras till exempel i ögat, örat eller på huden.
  • Även tablettmedicinering kräver ibland noggrannhet. Det finns till exempel tabletter som inte får delas, krossas eller tuggas.
  • Kontrollera alltid den rätta användningen i bipacksedeln.

Vilken tid på dagen ska jag ta läkemedlet?

  • I allmänhet kan du själv välja när du ska ta läkemedlet.
  • Läkemedelskurer och läkemedel avsedda för långvarig användning ska dock tas vid samma tid varje dag.
  • Om du har ett läkemedel som ska tas flera gånger om dagen, lönar det sig att kontrollera om du ska ta det med jämna mellanrum. Till exempel en antibiotikatablett tre gånger om dagen betyder att du ska ta en tablett var åttonde timme.
  • Vissa läkemedel ska tas på en viss tid av dygnet. Till exempel kolesterolläkemedel ska tas på kvällen eftersom kroppen bildar de största mängderna kolesterol under natten.
  • Det finns läkemedel som ska tas på exakt rätt tidpunkt i syfte att åstadkomma önskad effekt, exempelvis insulininjektioner eller nitrotabletter som används för behandling av en hjärtattack.

Ska jag ta läkemedlet tillsammans med eller utan mat?

  • Måltider kan bidra till, minska eller inte alls inverka på absorberingen av läkemedlet.
  • I allmänhet har tidpunkten för intaget av läkemedlet i förhållande till en måltid inte någon inverkan på läkemedlets effekt.
  • På tom mage betyder att läkemedlet ska tas minst en timme före en måltid eller 2–3 timmar efter att du har ätit.
  • Om du äter till exempel en smörgås i samband med att du tar ditt läkemedel räknas det som att du har tagit det i samband med en måltid
  • Ett läkemedel som ska tas före en måltid ska du ta 15–30 minuter innan du äter.

Hur länge ska jag ta läkemedlet?

  • Läkemedel som tas vid behov är exempelvis smärtstillande medel som tas mot huvudvärk. Kontrollera i bipacksedeln eller fråga en läkare hur länge du får använda denna typ av läkemedel utan uppehåll.
  • Antibiotika används i allmänhet i kurer.
  • Långtidsmedicinering är avsedd att användas under hela sjukdomstiden. Till exempel diabetespatienter använder ofta livslång insulinbehandling.

Vad annat ska jag ta i beaktande när jag använder ett läkemedel?

  • Särskilda omständigheter i samband med användningen av läkemedlet nämns i bipacksedeln.
  • Man kan exempelvis inte äta mjölkprodukter eller vistas i solen när man tar vissa läkemedel.
  • Alla läkemedel kan inte förvaras i rumstemperatur utan vissa ska förvaras exempelvis i kylskåpet.

På vilket sätt ska jag observera mig själv under medicineringen?

  • Under pågående medicinering är det en god idé att följa upp om läkemedlet har önskad verkan och om det förekommer biverkningar.

Vad har läkemedelsförpackningen för information om hjälpämnen?

  • Alla hjälpämnen som läkemedlet innehåller uppräknas i bipacksedeln på finska och svenska.
  • Då det gäller läkemedel som tas via munnen anges på den yttre förpackningen endast de hjälpämnen som hos vissa läkemedelsanvändare kan orsaka t.ex. en allergisk reaktion, såsom azofärgämnen eller magbesvär såsom laktos.
  • På läkemedelsförpackningen anges inte ämnen som preparatet inte innehåller.

Innehåller läkemedlen gluten?

  • Läkemedlen är glutenfria. Stärkelse är ett ofta använt hjälpämne i läkemedel. I allmänhet används majsstärkelse eller pregelatiniserad stärkelse, vilka är naturligt glutenfria. Vetestärkelse används mycket sällan. Celiakiker kan också använda läkemedel som innehåller vetestärkelse, eftersom de kan betraktas som glutenfria.